Missförstånd och YouCam

16.05 går jag hemifrån, upp till Ricardos skola tre kvarter bort, där jag hämtar honom. Antingen leker han med kompisar och vägrar gå så att jag får slänga honom över axeln och gå eller så sitter han uppe i sitt klassrum och skriver dagboken. En kille, Rair/Rari/Rira/nånting, som går i samma klass som Ricardo brukar skvallra om vart han är så det bara är för mig att gå och hämta honom. R-boy, du är bäst!😀 Jag måste gå från Ricardos skola 16.15 vilket innebär att jag har fem minuter på mig att fånga in honom och gå.

Sen på den andra skolan, den som är 21 sekunder (enligt google maps) från vårt hus, måste jag hämta tjejerna och Ramón innan 16.30 så ibland är det lite stressigt. Kommer man efter det så får man betala, så ja, jag var ganska stressad när jag gick över gatan till skolan lagom till 16.28. Så fort jag kommer in på skolgården och tjejerna får syn på mig kommer dom springandes och placerar en puss på kinden. Sen går jag och hämtar Ramón på dagiset och sen går vi hem, förutom Ramón som springer.

Ramón hoppar i hissen och plingar som fasen varje gång vi kommer hem. Clotilde vill alltid ta trappan men jag får inte låta henne gå själv. Ricardo trycker på varenda knapp eftersom att han är precis så lång att han når. Beatriz är vresig för att alla andra är det.

När vi varit hemma en stund idag, så ligger det bajs på golvet. Jag tecknar till Nicoletta att jag inte vet om det är Ramón eller Leonor (hunden) och går sedan för att titta efter Ramón. Nico ber Beatriz fråga mig this and that och det slutar med att Nico tror att Ramón kom med obytta kläder från dagis och att jag slängt det i tvätten så att hunden kunnat ta kläderna och på så sätt fått bajset på golvet. Ja, jag vet att ni vill läsa det här, det är jätteintressant!! Får en liten utskällning av Maria (jag ska absolut inte lägga kalsonger med bajs i tvättkorgen pga hunden) och vill helst bara gråta med lyckas ändå andas lite och sedan berätta hur det egentligen var. (En styck Ramón som bajsat på sig men lyckats få det utanför kalsongerna, haha).

Nu när jag skulle natta Ramón så gick det jättebra tills Nico kom in och sa hejdå och så vips fick jag börja om i ytterliggare en stund. Visade honom min dator, då jag nu sitter i köket och äter, och öppnade fotoprogrammet. Han såg sig själv och blev alldeles förvånad och det var tydligen väldigt spännande. Satt helt tyst och bara stirrade. Sen pekade jag på min tunga och på hans tunga och så fick vi oss en finfin bild😀

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s